Leffans fotbollsblogg

Leffans fotbollsblogg

Om bloggen

Premier League i synnerhet och brittisk fotboll i allmänhet. Dessutom regler, taktik, listor, spelares kunnande och brister och mycket mera. För konstruktiva och genomtänkta synpunkter på mina inlägg mejla fotboll@skaskriva.com

Inget mål och ingen vinst kan ge EM-guld

InternationelltPosted by Leffan Thu, June 09, 2016 17:14:25

Det lag som vinner det stundande Europamästerskapet i fotboll behöver inte vinna en enda match för att lyfta pokalen. Faktiskt så kan det räcka med fem kryss och två förluster för att bli mästare. Dessutom kan vinnarna inte behöva göra ett enda mål under ordinarie tid i de sju matcherna. Så kan det vara i en turnering med få matcher och direktutslagning i majoriteten av dem.

I morgon drar EM i fotboll i gång med mötet mellan värdnationen Frankrike och Rumänien. Denna gång har mästerskapet utökats med åtta lag till 24. Det betyder fler grupper, sex stycken och dessutom är spelschemat utökat med åttondelsfinaler. Tidigare gick ettan och tvåan i fyra grupper till kvartsfinal. Nu är det 16 lag som avancerar, alltså bara åtta lag som blir utslagna i gruppspelet. De slutliga ettorna och tvåorna i de sex grupperna är klara för åttondel medan fyra av sex treor går vidare. Och på grund av det sistnämnda så är det möjligt att förlora två matcher i gruppspelet och kryssa i den tredje och ändå gå vidare. Sedan kan man spela oavgjort i alla utslagsmatcher och vinna dem på straffar och på det viset ta hem EM. Alltså två förluster och fem oavgjorda kan räcka för att bli mästare. Ett mycket mysko upplägg på ett mästerskap.

För att gå vidare från gruppspelet som trea så kan det således räcka med att ta en pinne. Om trean i två grupper förlorar mot ettan och tvåan i gruppen med 0-1, och 0-2 och spelar 0-0 mot varandra så får de 0-3 i mål och en poäng som facit. Då räcker det för en annan trea att förlora med 0-1 och 0-1 mot ettan och tvåan i sin grupp och spela 0-0 mot fyran. För att det laget ska bli fyra så krävs att de förlorat med 0-1 och 0-2 mot ettan och tvåan. Det här scenariot betyder att laget som har 0-2 i målskillnad och en poäng går vidare.

Sedan kan det laget fortsätta att kryssa och exempelvis spela 0-0 i åttondel, kvart, semi och final och vinna på straffar i samtliga fyra matcher. Laget har då inte gjort ett enda spelmål under hela turneringen men ändå blivit mästare.

Det kommer förstås inte att hända men teoretiskt sett är det alltså möjligt att inte vinna en enda match och inte göra ett enda spelmål och ändå koras som Europas bästa lag.

Vilket lag blir då mästare? Ja, egentligen finns det bara tre kandidater, Tyskland, Spanien och Frankrike. Lag som Portugal, England, Belgien, Italien och några till kan säkert störa vem som helst i enstaka matcher men de kommer inte att räcka hela vägen.

Favorittrion har högre kvalitet på spelarmaterialet än alla andra och både Tyskland och Spanien är vana vinnare på senare år. I Frankrikes fall gäller hemmaplansfördel som laget utnyttjat förr i mästerskap då det blivit både VM-guld (1998) och EM-guld (1984). Det mesta tyder på att något av dessa länder lyfter bucklan mot skyn den 10 juli på Stade de France i Saint-Denis norr om Paris.

Mitt tips är Frankrike. Ofta störs Les Bleus av interna bråk, kanske även denna gång, men det blir svårt att inte lyckas med spelare som mittfältsdynamon Paul Pogba, frisparksspecialisten Dimitri Payet, anfallsspetsarna Antoine Griezmann, Anthony Martial och Kingsley Coman samt rutinerade rävar som målvakten Hugo Lloris, backarna Patrice Evra och Laurent Koscielny och mittfältskämparna Yohan Cabaye och Blaise Matuidi.

Det blir Frankrike som piskar Spanien i finalen med 3-2.



  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post1111

Landslaget och klubblagen byter skepnad

InternationelltPosted by Leffan Thu, October 15, 2015 12:28:11

I många år har engelska klubblag i fotboll varit framträdande i Europaspelet, framför allt i Champions League, CL. Däremot har det engelska landslaget underpresterat i mästerskap efter mästerskap. Är det på väg att bli tvärtom nu? Ja, en del tyder faktiskt på det.

Jag har tidigare skrivit om hur engelska klubblag regerade i CL åren 2005-09 och sedan dess presterat allt sämre. Skälen är flera, bland annat har standarden på fotbollen höjts överlag i Europa och det är därför svårt att alltid gå långt. Vidare så har engelska lag inte lyckats hänga med de allra bästa europeiska lagen i deras spelutveckling. Dessutom så satsar engelska lag numera mer på Premier League än på CL. Det är större för dem att vinna PL än CL.

Engelska landslaget har å sin sida misslyckats i både VM och EM i långliga tider. Ett EM-brons och en och annan semifinalplats är facit sedan VM-guldet 1966. Skälen till det är också flera, exempelvis att kvaliteten varit för låg på spelarmaterialet, ofta har fel taktik har använts, förbundskaptenerna har tagit ut fel spelare, mer slitvargar än lirare vilket gett ett trögt och ickekreativt spel. Dessutom har viss otur spelat in. Sedan 1990 har det spelats sju VM och sex EM. England har åkt ut på straffar fem gånger under dessa år. I VM en gång i åttondelsfinal, en gång i kvartsfinal och en gång i semifinal. I EM har det blivit respass i kvartsfinal en gång och i semifinal en gång.

På det hela taget har dock England spelat långsamt, trist, oinspirerat och ineffektivt. Samtidigt som klubblagen spelat med fart, frenesi och självförtroende. Nu verkar det som om trenden är på väg att brytas. Klubblagen trampar vatten i Europa medan landslaget precis avslutat EM-kvalet med tio segrar av tio möjliga, enda laget i hela kvalet som mäktade med full pott. Den totala målskillnaden var imponerande 31-3 så både offensiv och defensiv fungerade väl. Okej, motståndet var lätt i gruppen men både Spanien och Tyskland hade relativt lätta grupper men lyckades inte gå obesegrade. Det är ovanligt att ett lag har ett 100-procentigt facit i ett kvalspel och det säger ändå en del om kapaciteten i dagens England.

Det som framför allt skiljer mot tidigare upplagor är ett mycket bättre passningsspel som också kan utföras i högt tempo och via direktspel. Det har tidigare lyst med sin frånvaro när England uppträtt. Det här beror på en ny generation unga spelare som är bättre tekniskt rustade än tidigare landslag. De nya visar också stor entusiasm över att representera sitt land. Även det har det varit si och så med förut. Många engelska spelare har prioriterat klubblaget före landslaget. Nu ser det ut som om spelarna brinner för att spela med de tre lejonen på bröstet.

England har också skaffat sig en egenskap som man måste ha för att vara ett topplag och vinna turneringar och mästerskap, nämligen förmågan att segra utan att spela bra. För att vinna även när spelet låser sig krävs inneboende individuell skicklighet som kan tas fram när som helst. Laget kan vara satt under press, missa passningar men så lyckas en spelare med en dribbling, en annan får bollen av denne och slår ett perfekt inlägg mot bortre stolpen där en tredje med ackuratess hittar nätet ur dålig vinkel. Det här kunde inte engelska landslag förr, i dag är det fullt möjligt. Laget kan helt enkelt skapa chanser hur matchen än ser ut. Det finns spetskompetens och effektivitet.

Kan då England vinna EM nästa år med detta nya, spännande landslag? Nej, jag tror inte det. För det saknas ändå en del kvalitet på viktiga poster. För det första så finns ingen utpräglad och stark defensiv mittfältare. Det kan uppstå otäcka hål mellan mittfält och backlinje när kvalificerat motstånd slår om. Inte heller har England en kompetent och kreativ nummer tio, alltså en offensiv speluppläggare. Det kan bli svårt att såga sig igenom kompakta försvar när det saknas extra briljans och den där fina mixen av vaket öga och kvick fot.

På alla andra poster är det dock hög kvalitet och rejäl bredd. Målvakten Joe Hart är en av världens bästa och en matchvinnare. Jack Butland, Ben Foster och Fraser Forster är dugliga ersättare. Ytterbackar finns det gott om, av bra kvalitet, som exempelvis Leighton Baines, Kyle Walker, Nathaniel Clyne, Kieran Gibbs, Luke Shaw och Ryan Bertrand. Även mittförsvaret är numera starkt. Chris Smalling har utvecklats enormt det senaste året och lär vara ännu bättre nästa år, precis som John Stones. På bänken finns bra alternativ i Gary Cahill, Phil Jones och Phil Jagielka.

På mittfältet går det att välja mellan Fabian Delph, Michael Carrick och Jack Wilshere som olika typer av djupt liggande regissörer. Pådrivare kryllar det av på mitten, Ross Barkley är främste representant med vapendragare som Jordan Henderson, Jonjo Shelvey och James Milner.

På yttrarna och yttermittfält är det också välbesatt. Theo Walcott, Raheem Sterling, Adam Lallana, Alex Oxlade-Chamberlain och Andros Townsend kan löpa ifrån eller snurra med de flesta försvar.

Forwardslinjen är nog bästa lagdel. Wayne Rooney är på topp en spelare av högsta klass, precis som Daniel Sturridge, PL:s vassaste avslutare. Danny Welbeck är alltid bra i landslaget och Harry Kane är en forwardstalang utöver det vanliga. Vid sidan av denna kvartett finns hårt jobbande speedkulor som Danny Ings, Jay Rodriguez och Saido Berahino.

Tänkbara namn i en EM-trupp kan också vara lovande ungdomar som mittfältaren James Ward-Prowse, yttern Nathan Redmond, Tottenhams mittfältstrio Ryan Mason, Dele Alli och Eric Dier, ytterbacken Aaron Cresswell, mittfältaren Ruben Loftus-Cheek och anfallaren Jordon Ibe.

Som synes finns det många spelare att välja på och de besitter högre kvalitet än landslagstruppen haft på på länge. Kan de lite svagare positionerna på mittfältet täppas till på ett hyggligt vis så kanske England kan konkurrera om titeln i EM nästa år. Laget kommer hur som helst att vara mer underhållande, spelskickligt och mer taggat än England varit i de senaste mästerskapen för landslag.



  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post995

Upp- och nervänd fotbollsvärld

InternationelltPosted by Leffan Sun, September 06, 2015 12:43:14

Har fotbollsvärlden blivit galen? Ja, man kan ju undra. I Premier League vinner Crystal Palace borta mot Chelsea och West Ham trycker dit Arsenal och Liverpool i deras egna hemmaborgar. I EM-kvalet toppar Island sin grupp, liksom Wales och även Albanien är på väg att kvalificera sig för EM-slutspel. Vad händer härnäst? Tar division 5-laget Boreham Wood hem FA-cupen kommande vår och blir Lichtenstein världsmästare i Ryssland 2018?

Det räcker med att studera det pågående EM-kvalet, som avverkar matcher denna helg, för att inse att allt inte är som det brukar inom fotbollen. Ta bara grupp A, där Island vunnit sex av sju matcher och toppar tabellen före Tjeckien, Holland och Turkiet. Vem hade trott det om Lasse Lagerbäcks vulkangäng när lottningen gjordes. I kväll möter Island jumbon Kazakstan hemma och seger då och Island kvalificerar sig till sitt första EM- eller VM-slutspel någonsin.

I grupp B är det Wales som helt plötsligt seglat upp som en fotbollsnation att räkna med. Ett par saker indikerar det. Nyligen tog sig laget förbi England på världsrankingen för första gången någonsin. För ett par dagar sedan besegrades Cypern med 1-0 vilket betydde att Wales fortfarande är utan förlust i EM-kvalet och toppar gruppen före världslaget Belgien. I dag ställs Gareth Bale och kompani mot Israel i Dublin och vinst då och Wales tar sig till sitt andra slutspel i fotboll genom tiderna, senast var i VM i Sverige 1958.

I grupp C har Slovakien en bra chans att komma före regerande europamästaren Spanien. Slovakien förlorade visserligen i går mot Spanien men båda lagen har 18 poäng och ett liknande program kvar. Dock lite svårare för Spanien som har jagande Ukraina på bortaplan med Slovakien tar emot Ukraina på eget gräs om två dagar. Seger där och Slovakien ökar sina chanser till gruppseger.

I grupp D härskar den gamla ordningen. Tyskland leder gruppen, om än knappt, men lär förstås vinna den. Polen, Irland och Skottland slåss om den andra direktkvalificerings-platsen.

Även i grupp E ser det ut som det brukar. England toppar tabellen och är klart för EM-slutspelet. Tvåa är Schweiz och bra nära att också fixa EM-biljett. Jagande Estland är fem pinnar bakom med tre matcher kvar. Schweiz gästar Estland i sista matchen men då är nog allt avgjort redan.

I grupp F är det däremot en överraskande tabelletta. Nordirland har 16 poäng, en före Rumänien och fyra före Ungern. I morgon är det dags för matchen Nordirland-Ungern och om hemmalaget ordnar tre poäng så når landet sitt första EM-slutspel någonsin. Nordirland har tidigare varit med i två VM-slutspel men aldrig i ett EM-dito. En knall om man lyckas i en grupp med nämnda lag plus Grekland som tuffa opponenter.

I grupp G är Österrike den överraskande faktorn. Laget var med i EM-slutspel 2008 men då som värdnation. Nu verkar det som om laget är moget att för första gången ta sig till slutspel av egen kraft. Österrike är gruppetta på 19 poäng, sju före Sverige och åtta före Ryssland. En seger i någon av de tre återstående matcherna räcker och om inte förr så fixar laget det i sista omgången, hemma mot Lichtenstein.

I grupp H håller Norge större fotbollsnationer som Kroatien och Italien på halster. De två sistnämnda har 15 poäng men Norge skuggar på 13. I dag har norrmännen chansen att avancera till andra plats då Kroatien kommer på besök. Sedan väntar Malta, trolig norsk seger, och i sista omgången spelas Italien-Norge. Kan faktiskt vara en match som avgör vem som vinner gruppen. Höga odds på förhand att Italien skulle behöva undvika förlust mot Norge hemma för att vinna gruppen.

I grupp I är ännu en sensation på väg att inträffa. Tre lag slåss om två direktplatser till EM-slutspelet och ett av länderna är Albanien som i princip aldrig utmärkt sig som fotbollsnation. Portugal toppar tabellen på tolv poäng, följt av Albanien och Danmark på elva. Serbien är konstigt nog redan avsågat med en enda pinne. I morgon tar Albanien emot Portugal och vinst där och laget svingar sig upp på första plats med blott två matcher kvar. Albanien har sedan de två bottenlagen kvar på programmet möta medan Danmark och Portugal ska mötas och då tappar något eller båda lagen poäng. Ser alltså ljust ut för Albanien just nu som hoppas på första EM-slutspelet i landets historia. Något VM-slutspel har man inte heller varit med om.



  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post968

Wales är bättre än Spanien och Italien

InternationelltPosted by Leffan Fri, July 10, 2015 18:12:12

Wales är en ny stormakt i fotboll. Okej, lite överdrivet förstås men nog imponerar det rödklädda landslagets jättekliv från 117:e plats på FIFA:s ranking 2011 till dagens tiondeplats i den senaste rankingen, nyligen offentliggjord. Är det Real Madrid-liraren Gareth Bale som lyft laget till denna sensationella position?

Givetvis betyder den 25-årige anfallaren och världsstjärnan mycket för Wales utveckling som fotbollslag. Utan Bale skulle man aldrig kommit så här långt. Men en spelare kan inte göra allt så det är framför allt som lag som Wales inger respekt.

Förutom Bale så spelar alla i truppen i klubblag England och Skottland. Dock är det få som är dominerande figurer i Premier League-lag. Endast mittfältaren Aaron Ramsey i Arsenal och mittbacken Ashley Williams i Swansea kan räknas som fullt ut etablerade, tongivande och givna i sina PL-lag. Visst, mittfältarna Joe Allen i Liverpool och Joe Ledley i Crystal Palace är bra spelare men knappast några stjärnor. I truppen finns dessutom en hel del spelare som hör hemma i andradivisionen, The Championship. Sammantaget så betyder det att Bale är viktig men laget ännu viktigare för framgången.

Wales landslag rankas således tia i världen just nu och är före storheter som Italien, Spanien, Frankrike och nyblivna sydamerikanska mästaren Chile. England är på platsen framför och även Brasilien, Argentina, Tyskland och Holland är före Wales (än så länge).

Även Belgien, som är rankat trea, men när det gäller själva fotbollen så är Wales bättre. Drakarna (Wales smeknamn) leder sin kvalgrupp till EM, är obesegrat i alla sex matcherna och är tre pinnar för Belgien. Lagen möttes 12 juni och då vann Wales med 1-0. Målskytt? Gareth Bale såklart! Det var Bales femte mål på sex kvalmatcher och hans 50:e landskamp. Wales har för övrigt bara förlorat en av de senaste elva landskamperna, mot Holland i juni 2014 i en vänskapsmatch.

Tidigare har Wales som bäst varit rankat som 21:a lag i världen och den aktuella ranking-framgången betyder att laget troligen seedas i högsta gruppen inför kommande VM-kval.

Första fokus är att ta sig till EM i Frankrike 2016. Fyra matcher återstår och Wales har en jättechans att kvalificera sig, i så fall första gången Dragons är med i ett EM-slutspel. Enda gången laget varit med i ett VM-slutspel var 1958 i Sverige. Alltid kul när mindre lag sticker upp så visst håller vi väl en tumme för att Bale och kompani är med i Frankrike 2016.



  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post906

Tröttas eller lyfts spelare av VM?

InternationelltPosted by Leffan Thu, July 10, 2014 17:48:19

Får Arsenal hem ett gäng glada VM-vinnare som inspirerar laget i kommande ligaspel? Eller blir det Manchester City som ges den ynnesten? Eller är det bara trötta lirare efter en het, intensiv månad i Brasilien som återvänder till klubblagen och inte orkar lyfta sina lag eller lagkompisar? Tiden får utvisa.

Det återstår två matcher i VM och beroende på om Tyskland eller Argentina vinner finalen så förgylls antingen Arsenal med tre VM-vinnare eller så ges Manchester Citys trupp mer glans tack vare tre segrare i VM. I Tyskland spelar nämligen Arsenal-lirarna Per Mertesacker, Mesut Özil och Lukas Podolski. I Man City återfinns argentinarna Pablo Zabaleta, Sergio Agüero och Martin Demichelis.

De somrar då VM eller EM spelas så dyker alltid frågan upp om det är bra för klubblag att deras spelare är med i landslagen. Frågan är då om de tröttas ut av att spela och träna fotboll i princip utan semesteruppehåll eller kan framgång i ett mästerskap få dem att prestera än bättre under den efterföljande ligasäsongen? Och betyder ett bakslag i mästerskapet att de både blir trötta och knäckta och därför går mot en svag säsong i ligan?

Det finns väl inga entydiga bevis åt något håll. Spelare reagerar på olika sätt. Logiskt så borde dock lirarna vara både mentalt och fysiskt trötta under den säsong som tar vid nästan direkt när VM är slut och som i sin tur tog vid nästan direkt efter den föregående ligasäsongen. Lika logiskt är det att de spelare som når framgång i ett VM både kan få en kick av det, visa mer spelglädje och större självförtroende i det kommande seriespelet. Spelare kan även ha blivit bättre av att ha mött stjärnor från flera andra länder.

Om en dryg månad drar Premier League i gång och då ges en del svar. En sak är i alla fall säker. Aston Villa är en stor vinnare i allt detta. De får hem en spelare från Brasilien som höjt sig rejält under VM. Holländaren Ron Vlaar har varit VM:s bästa mittback. Vem hade kunnat spå det efter att ha sett hans på sin höjd hyggliga insatser i Villa i PL förra säsongen? Han lär vara självförtroendestinn kommande spelår, inte minst efter gårdagens prestation då han tog ner världsstjärnan Leo Messi som inte hade en enda touch i straffområdet under hela matchen. Vlaar lär göra stor nytta i A Villa under 2014/15, om nu inte någon storklubb absolut vill köpa honom. I så fall så blir Villas vinst istället i kassakistan. 29-åringens värde har stigit markant från de tre miljoner pund Villa gav Feyenoord för honom sommaren 2012 till säkert 20 miljoner pund i dag.

Hur det går i VM-finalen? Tja, Tyskland är storfavoriter och det enda lag som spelat bra offensiv fotboll av olika typ i flera VM-matcher. Argentina lär dock vara betydligt tätare i försvaret än Brasilien så enkelt blir det inte för tyskarna. Kan mycket väl bli sydamerikansk seger men jag tror ändå Tyskland tar det till slut, 2-1 efter förlängning.

Så det blir således Arsenal som har chansen att utnyttja VM-guldglädje hos tre av sina spelare kommande säsong.



  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post881

Favoriterna vidare är lika med gäääsp!

InternationelltPosted by Leffan Wed, July 02, 2014 14:41:12

Tyskland vidare: Gäääääsp! Frankrike vidare: Zzzzzzzzz! Argentina vidare: Snarrrrrrk!

Alla storfavoriter och alla lite mindre favoriter vann sina åttondelsfinaler i fotbolls-VM. Hur kul är det på en skala? Under noll och sömnpiller inför fortsättningen.

Okej, det kan nog bli ganska skoj att se de stora fotbollsgiganterna i världen göra upp om VM-guldet. Men nog hade det varit tusan så mycket roligare om åtminstone några av favoriterna i åttondelsfinalerna rykt.

Nu gick alla stora fotbollsnationer vidare. Brasilien slog ut Chile, Tyskland eliminerade Algeriet, Frankrike besegrade Nigeria, Argentina rensade bort Schweiz och Holland utmanövrerade Mexiko. Samtidigt vann också tre andra lag som inför matcherna var favoriter även om de inte normalt sett tillhör jättarna i fotbollsfamiljen. Men i detta nu så var både Belgien och Colombia tippade att slå ut USA respektive Uruguay. Dessutom hade Costa Rica också flest förespråkare mot Grekland.

Således lyckades inget lag som majoriteten spått som förlorare överraska och slå ut sin motståndare. Så oerhört trist inför kommande kvartsfinaler. Till råga på eländet så var i princip alla storfräsare illa ute men avancerade ändå. Mycket tack vare tur och bara till en del via skicklighet. Det var dock både ribbor, stolpar samt lyckosamma slutminuter, straffar, förlängningar och gynnsamma domslut som räddade dem.

Det har snackats mycket om hur fantastiska draman som utspelats i åttondelsfinalerna. Jo, det är möjligt, men alla dessa draman har slutat med att jätten trampat ner den lille i dyn. Det är inte speciellt upplyftande att se. Ungefär som att se direktörer jubla efter en jättelik bonus samtidigt som hälften av arbetarna i företaget gråtande tvingas lämna sina jobb.

Så nu hoppas jag att de på papperet och historiskt sett svagare lagen går vidare till semifinal. Alltså vill jag att Belgien slår Argentina, Costa Rica piskar Holland och Colombia betvingar Brasilien. Hur det går mellan Frankrike och Tyskland struntar jag i.

Om flera nederlagstippade lag gått vidare från åttondelarna hade nästa omgång matcher blivit bra mycket roligare att följa än de blir nu. Kvartsfinalerna kunde då att sett ut så här:

• Nigeria-Algeriet. Ett afrikanskt möte som hade gett Afrikas första lag i semifinal i VM någonsin.

• Costa Rica-Mexiko. Ett mellanamerikanskt derby som också gett ett helt nytt lag en match från VM-finalen.

• Schweiz-USA. Två länder som knappast är kända för sin fotboll men som spelat riktigt bra i detta VM.

• Chile-Colombia. Ett hett sydamerikanskt möte mellan två för dagen riktigt vassa lag.

Men tyvärr så blir det väl Brasilien, Tyskland eller Argentina som tar hem bucklan. Vilket framkallar ännu ett: Gäääääääääääääsp!



  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post880

Hjärtats och hjärnans tips

InternationelltPosted by Leffan Sat, June 28, 2014 17:34:15

I kväll drar VM:s vinna- eller försvinna-fas i gång med åttondelsfinalerna. Här spår jag hur det går och tycker till om hur jag vill att det ska sluta. Alltså får både hjärnan och hjärtat säga sitt.

Här är mina hjärt- och hjärntips:

Brasilien-Chile.

Hjärtat: Chile. Laget har bara varit bland de fyra bästa en gång i VM-historien, det var när man tog brons på hemmaplan 1962. Chile har spelat fin fotboll detta VM och förlorar nästan alltid mot Brasilien. Därför hoppas jag på trendbrott nu, speciellt som Brasilien säkert får tre, fyra domslut med sig som de inte ska ha och kanske något stort som en straff eller utvisning. Okej, om Brasilien åker ut så dör VM en aning, men jag håller ändå tummarna för Chile.

Hjärnan: Brasilien. Pressen är hård på brassarna att vinna men jag tror de fixar det till slut. Man har ett bättre lag än Chile och har både publiken med sig och gynnas säkert också av ett och annat domslut.

Colombia-Uruguay.

Hjärtat: Colombia. Laget har spelat härlig fotboll i detta VM och aldrig haft någon framgång i detta stora mästerskap. De är värda det nu, speciellt i denna match mot Uruguay. Lagets anfallsstjärna Luis Suarez har bitit en motspelare och både medspelare, ledare, journalister och fans i Uruguay urskuldar honom. Uruguay är inte värt att gå vidare.

Hjärnan: Colombia. Laget har varit klart bättre än Uruguay så här långt och utan Suarez är Uruguay klart sämre än annars. Dessutom borde Uruguay var lite knäckt efter Suarezgate.

Holland-Mexiko.

Hjärtat: Mexiko. Hugget som stucket vilka man ska hålla på men precis som Colombia så har Mexiko aldrig nått långt i ett VM. Holland har tre VM-silver och inte lika förtjänta av succé.

Hjärnan: Holland. De lär dock få kämpa rejält för att besegra Mexiko. Kan mycket väl gå till både förlängning och straffar. Men i slutändan kliver VM:s hittills målfarligaste lag vidare.

Costa Rica-Grekland.

Hjärtat: Costa Rica. Sympatierna finns hos Costa Rica mest för att de var VM:s kanske mest nederlagstippade lag och sedan gick man åstad och piskade Italien och Uruguay och kryssade mot England. Må framgångsvågen rulla vidare. Visst har man lite känslor för Grekland också på grund av landets ekonomiska situation men nu är det fotboll som gäller.

Hjärnan: Grekland. Grekland är bra på att frustrera motståndare och hålla ihop defensiven och kontra. Costa Rica har tidigare i VM kunnat koncentrera sig på att kontraslå men nu måste man också föra en hel del av matchen. Det lär rutinerade greker utnyttja till vinstgivande omställningar.

Frankrike-Nigeria.

Hjärtat: Nigeria. Hög tid för ett afrikanskt lag att gå långt i ett VM och det unnar man de regerande afrikanska mästarna. Nigeria har tidigare haft flera mer namnkunniga lag än dagens men kanske är detta mer av ett lag och ett sådant hoppas man alltid på. Frankrike har charmat med sin fotboll och är tack vare det i mitt hjärta nästan lika mycket värda att avancera.

Hjärnan: Frankrike. Öste in mål i de två första matcherna men kom av sig i 0-0-matchen mot Ecuador. Men nu varvar nog fransoserna upp igen och det kan inte Nigeria stå emot.

Tyskland-Algeriet.

Hjärtat: Algeriet. Man behöver bara säga 1982 för att hjärtat ska dunka på stenhårt för Algeriet. Laget var då en hårsmån från att gå vidare från gruppspelet och ett av VM-historiens mest tydliga mygel stoppade dem. Algeriet hade spelat färdigt och tagit fyra poäng efter två segrar mot Chile och Västtyskland (två poäng för seger på den tiden) när Österrike och Västtyskland möttes. En seger med 1-0 för Västtyskland skulle ta både tyskarna och Österrike vidare. Västtyskland gjorde 1-0 i tionde minuten och sedan slutade all fotboll. Lagen passade runt på egen planhalva en stund, gav sedan bollen till motståndarna som gjorde samma sak. I 80 minuter pågick denna fars/skandal samtidigt som publiken skanderade Algeria, Algeria, Algeria. Dags för revansch för Algeriet, även om Västtyskland numera heter Tyskland.

Hjärnan: Tyskland. Vittröjorna har imponerat i VM, inte hela tiden men tillräckligt mycket för att vara storfavoriter mot Algeriet.

Argentina-Schweiz.

Hjärtat: Argentina/Schweiz. Här har jag inga speciella sympatier åt något håll. Man kan hålla på Schweiz för att de är nederlagstippade och på Argentina för att få ha kvar Leo Messi i turneringen och kanske en prestigeladdad jättefinal mellan Argentina och Brasilien.

Hjärnan: Argentina. Argentina har sakta men säkert närmat sig toppformen och med Messi i uppenbart toppslag så har Schweiz inget motdrag.

Belgien-USA.

Hjärtat: Belgien. Det nya storlaget i världsfotbollen har bara sporadiskt imponerat så här långt men kan explodera när som helst med tanke på all talang som finns i laget. De röda djävlarna måste få vara kvar i VM och visa sitt bästa jag. För USA har jag inga som helst fotbollskänslor.

Hjärnan: Belgien. USA har överraskat så här långt men mot ett betydligt starkare Belgien tar det stopp.



  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post879

VM-guld betyder inte världens bästa lag

InternationelltPosted by Leffan Fri, June 27, 2014 17:53:23

VM plockar inte fram världens bästa landslag i fotboll. Det är bara ett underhållande fotbollslotteri med en rad orättvisa och slumpartade inslag. Och ett bra skyltfönster för klubbar som söker nya spelare och en bra annons för spelare som söker ny klubb.

Bäst i världen brukar laget kallas som vinner världsmästerskapet i fotboll. Det är med stor sannolikhet inte alls så.

VM innehåller nämligen en rad faktorer som gör turneringen till en gigantisk tombola där tur och orättfärdighet spelar större roll än skicklighet och rättvisa.

Här är en del av det som snedvrider korandet av vinnaren.

Till att börja med: Det går inte att utse det bästa laget av 32 via sju matcher som vinnaren de facto spelar. Det är som om Premier League, med 20 lag, skulle utse vinnaren efter fyra spelade matcher. Exempelvis skulle Manchester C spela mot Hull, Newcastle, Tottenham och Liverpool och bara behöva vinna dessa fyra matcher för att utses till Englands bästa fotbollslag. Ingen skulle tycka att de var värdiga mästare efter att ha spelat blott fyra kamper och inte mött 15 av lagen i serien. Men det är precis det som sker i VM, vinnaren spelar sju matcher och möter inte 24 av de deltagande lagen. Ändå kallas vinnaren för världens bästa lag. Det skulle behövas möten mellan alla 32 lagen i VM, hemma och borta, alltså en 62-matchers-serie för att garantera att rätt lag hamnade överst på prispallen. En sådan serie går förstås inte att arrangera och det borde betyda att man var försiktig med att kalla vinnaren av VM för världens bästa lag, utan bara konstatera att laget var mästerskapsvinnare. Ungefär som när ett lag som vinner en inhemsk cup kallas för cupvinnare och inte för landets bästa lag.

Det finns fler aspekter som påverkar vilka som vinner ett VM men som har mindre effekt i en lång serie. Ett exempel är skador på nyckelspelare som Frankrike och Colombia råkat ut för då varken Franck Ribery eller Radamel Falcao kom till spel i VM. Eller skador som händer under turneringen som drabbade Sergio Agüero i Argentina. I ett ligaspel med 38 matcher spelar det inte så stor roll om toppspelare är borta fyra-fem matcher, det finns alltid 33-34 andra matcher där de kan göra avgörande avtryck. I ett VM kan det däremot vara förödande för laget om en nyckelfigur inte är med några matcher eftersom det inte finns så många andra matcher att reparera bortovaron i.

En annan aspekt som gynnar en VM-vinnare är lottningen. Alla grupper är olika svåra och det ger fördelar åt en del lag. Vilka man sedan möter i utslagsfasen är också av betydelse. Ett exempel är Chile som spelat bra detta VM men som nu troligen åker ut mot Brasilien redan i åttondelsfinal. Hade Chile i stället mött Costa Rica eller Grekland som möts i en annan åttondelsfinal så hade Chile haft mycket goda chanser till avancemang. Nu går i antingen Costa Rica eller Grekland till kvartsfinal, utan att vara bättre än Chile som åker ur i åttondel.

En annan orättvisa i ett VM är att ett lag får spela alla matcher på hemmaplan, i det här fallet Brasilien. Vilket givetvis är en gigantisk fördel. Beviset är att värdnationer oftast presterar bättre i ett hemma-VM än man gör annars. Otänkbart i ett ligaspel att alla matcher spelas hos ett enda lag som därmed spelar alla sina matcher på egen arena.

I VM gynnas också de stora lagen ännu mer av domsluten än stora lag gör i ligaspel. Det är lättare för Brasilien att få straff mot Kroatien än för Manchester C att få det mot Tottenham. Storlagen har fördelar hos domare i alla tävlingar men allra mest gynnas de i VM. Inte minst hemmanationen.

Och när det som mest handlar om sju matcher, för två lag, och bara tre matcher för vissa andra lag, så spelar slumpen och oturen/turen mycket större roll än om man spelar 38 matcher. Då jämnar sådant ut sig. Det hinns inte med på några matcher.

Så om VM spelades om om en månad med samma gruppspelslottning så skulle säkert hälften av de lag som nu är i åttondelsfinal bytas mot andra.

Det finns ytterligare faktorer som gör att VM inte alls korar världens bästa lag utan ett lag som just nu lyckats vara bättre än sju andra lag.

VM är ändå underhållning av världsklass och det är roligt att se nya stjärnor tändas och upptäcka att så kallade mindre lag inte alls är så små längre. Nu håller jag tummarna för att Costa Rica blir världsmästare. Fyra segrar till räcker.



  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post878

Sydamerikanska lag dominerar fullständigt

InternationelltPosted by Leffan Mon, June 23, 2014 18:18:18

I VM så är det nästan alltid så att den slutliga vinnaren kommer från den kontinent som mästerskapet spelas på. Inget tyder på att det blir ändring på den punkten denna gång.

De sydamerikanska lagen dominerar nämligen kraftigt i detta Brasilien-VM. I alla fall vad gäller poängplockandet.

Efter två omgångar av tre i gruppspelet har alla sex sydamerikanska lag har vunnit minst en match. Tre av de sex lagen har vunnit båda sina kamper och totalt har man bara förlorat två av tolv matcher. Poängsnittet är på imponerande 2,33 poäng per match.

Även den andra delen av Amerika, nord- och mellan-, har gjort bra i från sig. Tre av de fyra lagen har inte förlorat än och poängsnittet på de fyra lagens åtta matcher är fina 1,75.

Mycket sämre går det för Europas 13 lag. Tre av dem har förlorat båda sina matcher och ytterligare tre har endast tagit en pinne. Bara fyra av de 13 har undvikit förlust och endast tre har segrat i de båda inledande dusterna. Poängsnittet är klena 1,31.

Ännu värre går det för Afrika, Asien och Oceanien. De sistnämnda har bara Australien som representant och de har förlorat båda sina drabbningar. De tre asiatiska lagen har bara tagit var sin pinne och har poängsnittet 0,5.

Afrikas deltagare har inte heller rosat marknaden. Totalt har det blivit elva poäng på tio matcher och det är bara Nigeria som inte förlorat någon match. Poängsnittet per kamp är svaga 1,1.

Det mesta pekar i dag på att VM-guldet stannar på den sydamerikanska kontinenten. Fast å andra sidan så brukar de lag som övertygar i gruppspel ofta tappa formen till utslagningsomgångarna. Och tvärtom. Så än har några europeiska lag chansen att utmana sydamerikanerna om VM-titeln. Lag från andra delar av världen har däremot ingen chans.



  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post877

Sluta göda den tröttsamma Englandsmyten

InternationelltPosted by Leffan Wed, June 11, 2014 20:27:26

Så fort det vankas VM i fotboll dyker det upp folk som med dårars envishet påstår att ”engelsmännen har inte fattat att det är 1966 utan tror att de fortfarande är världsmästare”. Sluta veva denna förbannade myt som inte har den minsta förankring i verkligheten. Det är slappt, okunnigt, arrogant och förljuget. Och bara tröttsamt att höra och läsa.

I VM-bilagan som ges ut av en av Sveriges största tidningar upprepas något liknande. Alltså 48 år efter att England tog sitt hittills enda VM-guld. Där står: Englands media och supportrar har tagit VM-guldet för givet sedan 1966. Samma gamla utnötta dravel alltså. Visserligen står det också att förväntningarna är lägre ställda denna gång men det har de varit i decennier.

Räkna med att fler så kallade experter i tv och tidningar inom kort kommer med fraser som: England tror fortfarande att de är världsmästare. Engelsmännen tror att de lätt ska vinna VM. England tror fortfarande att det är 1966.

Aldrig talar de som säger detta vilka engelsmän de talar om. Varför inte? Jo, då skulle deras uttlanden obönhörligt avslöjas som tagna ur luften och utan någon som helst sanning i.

Låt oss bena upp dessa uppdiktade uttalanden: Vilka i England tror att de fortfarande är världsmästare? Ingen så klart. Både fans, media, spelare och alla andra vet att England vann VM 1966 och inte sedan dess och att det spelats ett otal VM sedan dess med helt andra världsmästare.

Vilka engelsmän tror att de lätt ska vinna VM? Åter är svaret: I princip ingen. Definitivt inte spelarna som säger att de förstås siktar på att vinna men tror att det blir svårt eftersom många andra lag är större favoriter än dem själva. Ungefär som de flesta spelare i tio-tolv andra lag resonerar. De flesta trupper tror på sig själva men bara en kommer att ha rätt i slutändan. Engelsmännen är inte unika i detta synsätt, som ”experterna” försöker få oss att tro. Och det här sättet att fundera kring sina chanser har engelska spelare haft så länge jag följt den engelska fotbollen. Decennier med andra ord. De tror det blir svårt men hoppas och tror på sig själva. Precis som ett idrottslag ska göra. Varför ska man annars ställa upp?

Inte heller engelska journalister tror att England kommer att vinna VM lätt. Snarare är det ingen som tror att de ens har en chans. Jag läser massor av engelska tidningar och det är den genomgående åsikten och har varit så i många mästerskap bakåt i tiden. Att det sedan finns rubriker som Låt oss vinna VM och liknande är just bara rubriker. Texterna talar om annat. Och vem har inte sett svenska tidningar med rubriker som: I kväll tar vi guld eller inför ett mästerskap: Sverige vinner. Sedan har det ändå blivit platt fall. Men när svenska tidningar gör det så är det inget konstigt men när engelska tidningar gör detsamma då påpekar ”experterna” att England tror att de ska vinna VM lätt och att det fortfarande är 1966.

Inte ens fansen tror att Englands ska vinna VM lätt. Framför tv-kameror kanske supportrar skriker fram sådant men det gör fans från alla länder för att peppa sig inför matcher och mästerskap. Det är inte den innersta tron. I mer sansade intervjuer säger i stället de flesta att England inte kan vinna VM, men de hoppas förstås. Och så har det också varit i decennier.

Inte ens denna gång när England har sitt mest lovande lag på ett antal år tror fansen på VM-guld. Det visas i en nyligen gjord undersökning som YouGov gjort. Där tror endast fyra procent av de utfrågade engelsmännen att England ska vinna VM. Fler fans i Sydkorea, Mexiko och Australien tror på sitt lag som världsmästare. Det var fler optimister i England inför VM 2010 då 16 procent trodde på VM-guld. Men det är ändå inte en siffra som rättfärdigar uttalanden om att engelska fans tror det blir lätt att vinna VM från svenska ”experter” i tv och tidningar.

Och så det sista vanliga uttalandet om att England tror fortfarande att det är 1966. Folket i England har således stannat i 1966 och inte märkt att det blivit både 1970, 1982, 1994, 2002 och 2014? Jag säger som en engelsman skulle ha gjort: Please, give me a break. Med andra ord: Skippa dösnacket.

Hur går det då för England i VM? Ja, guld blir det inte. Så bra är inte laget att det kan ta sig förbi alla i kvartetten Brasilien, Tyskland, Argentina och Spanien. Men det är ett relativt ungt lag och i EM om två år kan England ha en hygglig chans att slåss om titeln. Men inte denna gång.

Till sist: Hög tid för alla som hävdar att England ”lever kvar i VM-guldet 1966” slutar rapa upp den myten och i stället talar om hur det faktiskt ligger till. Visst, det har blivit politiskt korrekt att säga det här med England, VM och 1966 och de som gör det känner sig väldigt nöjda med sig själva. De sitter där med en överlägsen, hånfull min halvt om halvt skrattande. Men det är ändå lögn, påhitt och snack utan grund och bevis. Ta en titt i spegeln och fråga om det inte är dags att byta denna raspiga och helt nednötta skiva med ett innehåll av uråldriga sagor.



  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post875

Frankrike får inte missa VM

InternationelltPosted by Leffan Fri, November 15, 2013 17:20:34

Överallt beklagas det att antingen Zlatan Ibrahimovic eller Cristiano Ronaldo inte får spela VM 2014. Men ännu värre är det om Frankrike missar VM. Åtminstone om man ser det från ett underhållnings-perspektiv.

I kväll spelas den första av två matcher i det europeiska extrakvalet till VM, kallat play-off. Åtta lag gör upp om fyra platser. Största intresset har drabbningen Portugal-Sverige rönt, och det på alla håll inom fotbollen. Och det för att en av världsstjärnorna Zlatan Ibrahimovic och Cristiano Ronaldo kommer att missa VM. Som svensk hoppas man förstås att Zlatan och Blågult går segrande ur striden. Som neutral åskådare som vill se underhållande och bra fotboll är blickarna i stället riktade mot mötet Ukraina-Frankrike.

För visst är det synd att inte få se antingen Zlatan eller Ronaldo i VM. Men varken Sverige eller Portugal har några andra i sina lag som får publiken att dra efter andan eller resa sig ur stolarna. Okej, Portugal har några tekniker men knappast några som gör stora avtryck på den största scenen - VM. Sverige har definitivt inga sådana.

Det har däremot Frankrike. I det laget kryllar det av spelare av hög klass som kan bli stjärnor i ett VM. Inte minst Franck Ribery skulle saknas i VM om fransoserna missar. Han var starkt bidragande orsak till att Bayern München vann Champions League i våras och utsågs på flera håll till Europas bästa spelare. Ribery har det mesta en offensiv spelare ska ha. Han är snabb, lurig, målfarlig och är en riktig vinnarskalle.

Giftige anfallaren Karim Benzema vill man också se i VM liksom tekniske yttern Samir Nasri, mittfältsgeneralen Yohan Cabaye, supertalangen Paul Pogba och de målfarliga anfallarna Loic Remy och Olivier Giroud. Roliga att följa vore också påläggskalvarna Geoffrey Kondogbia och Kurt Zouma - om de tas ut i truppen. Det finns ytterligare ett antal fransmän, både i försvar och anfall som är betydligt starkare kort än vad Sverige och Portugal kan mönstra.

Hur går det då i de fyra duellerna?

Jag tror Sverige slår ut Portugal. Inte för att Blågult är bättre utan för att Sverige alltid lyfter sig mot svårt motstånd i avgörande matcher och att Portugal lite väl ofta bränner allt vad målchanser heter.

Frankrike är klassen bättre än Ukraina och går vidare. Om inte nerverna sviker och laget underpresterar som det oförklarligt gör ibland.

Rumäninen och Grekland har lika stora chanser att ta sig till VM. Jag tror det defensivt starka Grekland gnetar sig vidare.

Island har däremot ingen chans mot spelskickliga Kroatien. Luka Modric, Mario Mandzukic och Ivica Olic manövrerar ut Gylfi Sigurdsson och hans lagkamrater.

Sammanfattningsvis: I kväll håller hjärtat på Sverige och fotbollshjärnan på Frankrike.




  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post678

Lewandowski gör en Tomaszewski?

InternationelltPosted by Leffan Mon, October 14, 2013 13:22:02

För 40 år sedan var det Jan Tomaszewski som stoppade England från att nå VM i fotboll. Ska historien upprepa sig och partyförstöraren denna gång heta Robert Lewandowski?

Medan Sverige förbereder sig för att ta poäng av Tyskland för att få ett bättre läge i play-off till VM så är England ute efter en vinst mot Polen för att vara helt klart för turneringen i Brasilien 2014.

Det gäller för engelsmännen att fokusera på nuet och inte tänka på vad som hände 1973. Den 17 oktober det året skulle England via vinst mot Polen i VM-kvalets sista match kvalificera sig för VM i Västtyskland 1974. England hade sju år tidigare vunnit VM och 1970 i Mexiko var laget i kvartsfinal, ledde med 2-0 mot Västtyskland med 22 minuter kvar. Men tyskarna kom igen, kvitterade i minut 82 och satte vinstmålet 3-2 i förlängningen. Gerd Müller var förstås segerskytt. I England var ändå den allmänna inställningen att landet snart skulle vara världsmästare igen. Varför inte 1974?

Men den förhoppningen gick i kras den där oktoberkvällen 1973. England hade förlorat mot Polen borta och var tvingade att vinna hemma för att nå VM. För Polen räckte oavgjort. England dominerade matchen totalt men Polen vägrade ge vika. Målvakten Jan Tomaszewski var främsta orsak, han var som en vägg. Hur England än försökte så ville bollen inte in och för det mesta stod Tomaszewski i vägen. Polen tog ledningen i andra halvlek, England kvitterade på straff men sedan föll inga fler mål. Trots att England vann målchanserna med 35-2!

Polen gick til VM, kom trea där och hade sitt bästa lag någonsin med Tomaszewski, mittbacken Jerzy Gorgon, mittfältsgeneralen Kazimierz Deyna och ett av de giftigaste anfall som splat i ett VM: Andrzej Szarmach, Robert Gadocha och Grzegorz Lato. Den sistnämnde vann VM:s skytteliga på sju mål.

För England var VM-missen 1974 en chock som varade länge. Landet lyckades inte heller nå VM 1978 utan var med först 1982 igen.

Nu står Polen i vägen igen, nästan på dagen 40 år efter att England ödeskryssat på Wembley mot dem.

Även denna gång spelas det på Wembley men det finns vissa skillnader som talar för England nu. Då, 1973, hade Polen också chansen att nå VM, denna gång är de redan utslagna. För 40 år sedan hade Polen ett av världens bästa lag, som de visade i VM 1974, det har man inte denna gång.

Dock finns ett par riktigt farliga, offensiva spelare i laget. Robert Lewandowski, som spelar i Borussia Dortmund, är en av världens vassaste forwards. Hans klubbkamrat, yttern Jakub Blaszczykowski, kan i sina bästa stunder luckra upp vilket försvar som helst.

Så England ska inte känna sig för säkert i morgon kväll. Historien har en förmåga att upprepa sig och gör den det så väntar sannolikt ett nervigt kval för Three Lions som kan sluta hur som helst. Det kan bli Sverige i play-off och England har ju haft svårt för Blågult i flera decennier.



  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post637

Nobba Qatar, ge England VM

InternationelltPosted by Leffan Fri, September 27, 2013 11:58:47

Det har debatterats om fotbolls-VM i Qatar 2022 ska spelas på sommaren eller vintern. Min fråga är är hur Qatar över huvud taget kunde få VM. Få slut på årstidstjafset och flytta VM till England.

Visst är det bra att sprida VM runt klotet för att ge fans på många håll chansen att se fotboll av världsklass i sin närhet. Men någon måtta får det vara. Vad har Qatar gjort i fotbolls-sammanhang för att anses vara ett bra ställe att marknadsföra kung fotboll? Inte mycket. Dessutom störs ligaspelet i nästan hela Europa om VM läggs på vintern.

Men Qatar fick ändå VM medan England, som skapade den moderna fotbollen och bara haft VM en gång, fick nobben på sin ansökan. Varför? Ja, ett av svaren är att både FIFA-presidenten Sepp Blatter och UEFA-bossen Michel Platini ogillar engelsk fotboll, om man ska uttrycka det milt. De har nog utövat inflytande över var VM ska hamna. Blatter har ansatts hårt i engelsk press i samband med sina affärer av olika slag. Platini har försökt införa regler för att minska antalet engelska klubblag i Europaspel, allt för att minska Premier Leagues dominans och attraktionskraft på den globala marknaden. Ingen av dem gråter om fotbollens hemland gång på gång ratas när VM-arrangör ska utses.

Om argumentet är att VM ska spelas i så många olika länder som möjligt så kan man undra varför fyra av de åtta senaste turneringarna har arrangerats av länder som tidigare anordnat VM. Men nu när England vill ha VM då är det plötsligt viktigt att ha VM i länder som förut inte hade den minsta chans att få arrangera mästerskapet. Men i konkurrens med England går de före. Ganska så genomskinligt.

Ge VM till England 2022. Allt som behövs finns. Bra arenor, bra kommunikationer, lagom varmt sommarväder, garanterad publiksuccé och alla andra tänkbara ingredienser som gör ett VM lyckat.

Men då skulle England förstås för en gångs skull ha god chans att ta hem VM och det vill inte Blatter och Platini vara med om. Så de kommer på alla sätt jobba för att England inte ska få några mästerskap.

Så uppmaningen måste också vara: Tillsätt bättre chefer i FIFA och UEFA som har stor integritet, förmåga att se saker på ett objektivt sätt och som inte låter sig påverkas utifrån. Kanske är Blatter och Platini sådana chefer, men det märks inte.





  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post609

Engelska landslaget är hackande kugghjul

InternationelltPosted by Leffan Fri, September 06, 2013 09:13:27

Elva skinande kugghjul med skarpa kanter. Lysande exemplar. När de ska haka i varandra så blir det däremot gnissel, det hackar och fungerar dåligt. Beskrivningen av kugghjulen skulle lika gärna kunna vara en bild av det engelska landslaget i fotboll de senaste decennierna.

För på papperet har England ofta haft riktigt bra fotbollsspelare i landslaget. De har glänst i klubblagen, ofta mot utländskt motstånd som de sedan totalt vikt ner sig mot när det handlat om landslagsspel. Kugghjulen (spelarna) ser bra ut var för sig men tillsammans bildar de en dysfunktionell enhet.

England har inte haft några större framgångar sedan VM-guldet 1966. Laget nådde semifinal i VM 1990 och i EM 1996. I övrigt har det ofta blivit respass i åttondelsfinaler eller kvartsfinaler. Flera gånger på straffar, så viss otur har England haft. Men spelmässigt har det i princip aldrig sett bra ut.

Försvarsspelet har väl varit okej men framåt har spelet varit trögt, oengagerat, fantasilöst och tempofattigt. Spelare som i sina klubblag deltagit i fartfylld offensiv blir som stenstoder i landslaget.

Ett skäl är att ingen förbundskapten hittat rätt uppställning. Fel spelare har tagits ut och de som fått chansen har inte passat ihop. Lagen har dessutom varit obalanserade. Ofta har konditionsstarka och tuffa spelare fått gå före de med teknik och spelsinne.

Att samma spelare som misslyckats i landslaget haft framgång i sina klubblag beror på att de där haft tekniska medspelare från andra länder bredvid sig. De har varit som ett smörjmedel för de vassa kugghjulen.

I dag, fredag, är det dags för kugghjulen att försöka passa ihop igen. England möter Moldavien i VM-kvalet och det måste bli vinst för att inte VM-drömmen ska krossas. För efter matchen mot redan avsågade moldaver så ställs England mot tre konkurrenter som alla slåss för en VM-plats: Ukraina, Montenegro och Polen.

Även om kugghjuls-laget på något sätt lyckas krångla sig till VM i Brasilien 2014 så väntar där ännu ett misslyckande med hemresa långt före slutmatcherna. För i VM möter England välsmorda maskiner som Tyskland, Brasilien, Spanien, Argentina, Frankrike och Holland. Då duger inte illa passande delar som bara hackar och gnisslar.

Förhoppningsvis har jag fel och i stället får se England plocka ihop ett samtrimmat, laddat och offensivt skickligt lag till VM-kval och VM - om de går dit. Landet som skapade fotbollen behövs som en internationell stormakt. Laget höjer alltid intresset hos fans, media och motståndare.

Men troligen så får vi som vill se engelska lag spela underhållande och ha framgång nöja oss med Premier League och klubblagens äventyr i Europa. I alla fall så länge England inte lägger om sitt sätt att utbilda fotbollsspelare och ser till att ta vara på alla tekniska talanger.



  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post569

Ardiles har rätt - men bör få fel

InternationelltPosted by Leffan Sun, June 30, 2013 19:31:13

Argentinaren Osvaldo Ardiles som var med och vann fotbolls-VM 1978 sa häromdagen i en intervju i Daily Mail att England inte kommer att vinna VM på 30 år. Är böjd att hålla med om det efter att ha sett hur Englands U21-lag nyligen kommit sist i gruppspelet i EM och U20-laget gjort detsamma i går i VM.

Osvaldo Ardiles var spelmotor i det Argentina som vann VM på hemmaplan 1978. Han var den tidens Xavi, en passningsspelare av högsta klass. Efter VM 1978 skrev han på för Tottenham och tillhörde Spurs i tio år. Efter avslutad karriär var han manager för fyra engelska klubbar och för en hel drös andra runt om i världen. I dag är ”Ossie” 60 år och hans åsikter om engelsk fotboll är värda att lyssna till.

Han påpekar att det stora antalet utländska spelare i Premier League (omkring 65 procent i startelvorna, bloggens anmärkning) och felaktig inställning till utbildning av fotbollsspelare i landet kommer att hindra England att vinna något de kommande decennierna. Han tycker att A-landslaget är dåligt och inte har en chans i kommande VM (om laget ens går dit) och inte heller i de VM som kommer framöver.

Han pekar vidare på hur skralt U21-laget var i EM. England förlorade där alla tre gruppspelsmatcherna mot i tur och ordning Italien, Norge och Israel - och kom förstås sist i sin grupp och åkte ur turneringen. Han hade säkert gett samma usla betyg till U20-laget om intervjun gjorts efter Englands sista gruppspelsmatch i VM i går. Laget förlorade mot Egypten med 2-0 och kom därmed jumbo i gruppen och åkte ur VM. Det blev blott två poäng via två kryss mot ”storheter” som Irak och Chile.

I de två mästerskapen är det knappast någon engelsman som stuckit ut. Möjligen den offensiva kraften Ross Barkley i U20-laget som i alla fall vågade, ville och visade hygglig klass. Evertonliraren kan nog ha en framtid som framstående spelare. Övriga i U20- och U21-laget kan mycket väl försvinna in i obskyriteten - det många andra engelska spelare som representerat på olika U-nivåer gjort genom åren.

England A-landslag går inte heller säkert för fiasko. Laget är tvåa i sin VM-kvalgrupp och både Montenegro och Ukraina har bra chans att sno England på direktplatsen till VM.

Ansvariga i engelsk fotboll måste tänka om. Dags att utbilda spelarna på ett mycket bättre sätt, inte minst i teknik och passningsspel. I U21-EM och U20-VM såg anfallsspelet ofattbart taffligt ut.

Om inget händer så får Osvaldo Ardiles rätt angående engelsk landslagsfotbolls framtid. Även om Ossie är en trevlig prick så vore det faktiskt bra om han fick fel.

  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post440

Här föds världsstjärnorna

InternationelltPosted by Leffan Sat, June 22, 2013 14:27:07

I Brasilien pågår Confederations Cup, ett slags för-VM, där en del av dagens världsstjärnor är med. I Turkiet är det morgondagens fotbollsvirtuoser som visar upp sig. U20-VM startade i går och två av favoriterna, Spanien och Frankrike, vann sina matcher utan besvär.

U20-VM, med spelare i åldern 19-20 år, är en glimt av den framtida fotbollsvärlden. I denna turnering har många av dagens toppspelare för första gången exponerat sina färdigheter på den stora internationella scenen.

Några exempel: I Colombia för två år sedan avgjorde Chelseas brasilianare Oscar med ett hattrick i 3-2-segern mot Portgugal i finalen. I Egypten 2009 fanns lirare som spanjoren Jordi Alba med, given back i Barcelona i dag och tysken Lewis Holtby som är en kommande stjärna i dagens Tottenham.

I Kanada 2007 deltog Juan Mata, i dag Chelseas kanske bästa spelare. I Uruguay spelade Luis Suarez, numera kontroversiell världsanfallare i Liverpool. Brasilien ställde upp med David Luiz, i dag mittback i Chelsea och Marcelo, back i Real Madrid. I turneringens vinnarlag Argentina fanns Sergio Agüero, nu anfallsstjärna i Manchester C och Angel di Maria, numera förstaval på yttern i Real Madrid. Agüero gjorde ett av målen när Tjeckien fick stryk med 2-1 i finalen.

I mästerskapet 2005 hade Spanien kvicksilvren Cesc Fabregas, nu i Barcelona och David Silva, i dag i Manchester C, i uppställningen. I Argentina spelade en viss Leo Messi, närmare presentation överflödig. Även denna gång vann Argentina. Det blev 2-1 i finalen mot Nigeria och Messi gjorde båda målen.

U20-VM spelades för första gången 1977 och det är en bra plats att presentera sig för den stora fotbollspubliken och för klubbar som är ute efter talanger. De flesta av spelarna är visserligen redan kartlagda vid 19-20 års ålder men om de kan prestera på den här nivån så blir de genast mer intressanta för storlagen.

Årets VM innehåller 24 lag uppdelade i sex grupper. Det blir åttondelsfinaler, kvartsfinaler och semifinaler innan det är dags för final den 13 juli på arenan Ali Sami Yen i Istanbul.

Favoriter är Spanien, som landet alltid är numera när det vankas fotbollsmästerskap för herrar. I sextetten Nigeria, Portugal, England, Kroatien, Paraguay och Uruguay kan det nog finnas ett finallag. Min outsider till titeln är dock Frankrike. Laget innehåller flera spelare med rutin från spel i toppligor som Kurt Zouma i St Etinne, Paul Pogba i Juventus och Geoffrey Kondogbia i Sevilla. Fransmännen kan till och med smälla spanjorerna på fingrarna.

Däremot har varken Argentina eller Brasilien chansen att vinna. För överraskande nog så har ingen av dem lyckats kvalificera sig. Det är desto mer underligt med tanke på att den sydamerikanska duon vunnit åtta av de tio senaste upplagorna av U20-VM. Av de totalt 18 turneringar som spelats så har de segrat i elva, Argentina i sex och Brasilien i fem.

Mest överraskande U20-VM spelades 2009 då Ghana vann, Brasilien var tvåa, Ungern trea och Costa Rica fyra. Ska vi hoppas på lika ovanliga länder (inte Brasilien förstås) i topp fyra denna gång. Typ att El Salvador slår Uzbekistan i finalen och att Mali vinner match om tredje pris mot Kuba. En varning, satsa inga pengar på just den utgången.

  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post429

Kan U20-laget stå för revanschen?

InternationelltPosted by Leffan Thu, June 13, 2013 12:31:19

Det engelska U21-landslaget skämde ut sig rejält i det pågående U21-EM och förlorade alla tre gruppspelsmatcherna och åkte ut ur turneringen med svansen mellan benen. Okej att det blev förlust mot Italien, men bakslagen mot Norge och Israel var inte acceptabla för en fotbollsnation som England.

De engelska tidningarna har sågat U21-laget och haft många förklaringar till debaclet. Som att laget var för dåligt taktiskt och tekniskt, att man tog för lätt på uppgiften, att förbundskaptenen inte gjort sitt jobb tillräckligt bra och att man saknade tongivande spelare i rätt ålder som borde tagits ut i stället för att under EM:et spela meningslösa träningslandskamper med A-landslaget.

Allt detta stämmer säkert i högre eller mindre grad. En annan förklaring har också nämnts och den tror jag mest på. Nämligen att dessa spelare i åldern 21 till 23 tror att de är världsstjärnor eftersom de spelar i Premier League och tjänar miljoner. Och att alla andra därför ska vara rädda för dem och att de ska vinna enkelt. Ett syndrom som även emellanåt dyker upp i det engelska A-landslaget.

Men dessa unga uppblåsta egon borde lära sig att i stället fokusera på att jobba stenhårt i 90 minuter, ständigt göra sig spelbara, respektera motståndarna och nästan spricka av stolthet och kamplust när de sätter på sig den engelska landslagsdressen. Då kanske man kan börja vinna något.

Den 21 juni drar U20-VM i gång (håller på till 13 juli) och England är i en grupp med på papperet överkomligt motstånd som Irak, Egypten och Chile. Men det gäller att laget inte går i samma övermodiga fälla som U21-gänget för då blir det tidigt respass även för denna upplaga av England. Förhoppningsvis är dessa lite yngre spelare ännu inte så egotrippat förstörda och kan visa att England är att räkna med. Men jag tror det först när jag ser det.

  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post410

Prestigemöte när U21-EM startar

InternationelltPosted by Leffan Wed, June 05, 2013 13:59:46

I dag drar slutspelet i U21-EM i gång. England ställs mot Italien och duon är tillsammans med Spanien, Holland och Tyskland favoriter i turneringen i Israel som hyser åtta lag. Lagen är indelade i två gruper där ettan och tvåan går till semifinal. Finalen spelas tisdag 18 juni.

Det är 19:e gången som Europamästerskap för U 21-lag spelas. Förutom nämnda lag så deltar Israel, Norge och Ryssland.

Italien har flest guld genom åren, fem stycken. De togs under en tolvårsperiod då italienarna vann fem av sju slutspel. Men efter vinsten 2004 har Italien inte varit i final. Dagens motståndare England har två slutsegrar och de kom i början på 1980-talet. Sedan dröjde det till 2009 innan laget var i final igen, då blev det 0-4 i baken mot Tyskland. Senaste titeln, 2011, plockades hem av Spanien.

Spanjorerna har stor chans att upprepa triumfen denna gång. I varje lagdel finns utmärkta spelare som etablerat sig på hög nivå, eller är på god väg. Målvakten David de Gea är förstaval Manchester U, backen Martin Montoya luktar allt mer på startelvan i Barcelona, mittfältaren Isco i Malaga eftersöks av flera storklubbar och anfallarna Rodrigo i Benfica och Cristian Tello i Barcelona börjar närma sig stjärnstatus. Holland har också några hyfsat kända namn i truppen medan Tyskland inte är lika namnkunnigt men garanterat farligt ändå.

Och så över till dagens motståndare England och Italien som drabbar samman i turneringens andra match i kväll, Israel-Norge är den första.

Italien har några vassa offensiva lirare i sin laguppställning. Mittfältaren Marco Verratti som spelar för Paris SG samt anfallarna Ciro Immobile, Genoa, Manolo Gabbiadini, Bologna och Fabio Borini, Liverpool.

England har sin styrka i försvar och mittfält där flera Premier League-spelare finns. Mittförsvararen Steven Caulker från Tottenham är en storback i vardande och Nathaniel Clyne, Southampton, en alert ytterback. På mitten finns Jordan Henderson och Jonjo Shelvey som båda gjort en hel del matcher för Liverpool. Vidare kvicke Danny Rose, Tottenham, Chelsea-talangen Josh McEachran och Thomas Ince, Blackpool, målfarlig ytter som var en av The Championships bästa spelare sistlidna säsong. Framåt är det tunnare, bara Wilfried Zaha, som spelar i Manchester U till hösten, känns som en spelare med kvalitet för den här nivån.

Det är alltid prestigefyllt när England möter Italien i fotbollssammanhang. På papperet känns Englands U21-lag lite starkare än Italiens i dagsläget och vi tror på 1-0 till engelsmännen i premiären. Slutsegern går dock åter till Spanien som fortsätter att regera på landslagsnivå.

  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post398

Torres regerar på fyra fronter

InternationelltPosted by Leffan Thu, May 16, 2013 14:46:02

Han har sågats i ett par år nu men han är regerande världsmästare och europamästare och även regerande mästare i Champions League och Europa League.

Fernando Torres kanske inte är så dålig som kritikerna vill göra gällande.

Den spanske anfallaren är tillsammans med klubbkamraten och landsmannen Juan Mata de första att samtidigt vara regerande mästare i fyra av de största fotbollsturneringar som finns. Jag kan i alla fall inte komma på någon annan som lyckats med ovanstående bedrift.

Torres och Mata fullbordade fyrlingen i går när Chelsea vann Europa League efter 2-1 mot Benfica i finalen. Båda spelade hela matchen.

Torres har dessutom ett lite plus gentemot Mata eftersom han spelat i samtliga finaler där hans lag lagt beslag på titeln eler guldet. Mata har ”bara” spelat i tre av dem.

Det började 2010 när Spanien slog Holland med 1-0 i VM-finalen efter förlängning. Precis innan Andres Iniesta slog in 1-0, segermålet för Spanien, så byttes Fernando Torres in. Juan Mata spelade inte finalen men var med i den spanska truppen.

Nästa titel som kom de spanska anfallarnas väg var den i Champions League 2012. Chelsea slog Bayern München efter straffar. Torres kom in i minut 84 och spelade hela förlängningen. Mata var med hela matchen och missade en straff - men Chelsea vann ändå. Finalen i CL 2013 har inte spelats än så Chelsea är fortfarande regerande mästare.

Några veckor efter CL-triumfen var det dags igen. Spanien vann EM efter 4-0 mot Italien i finalen. Torres kom in i 75:e minuten och satte 3-0-målet i 84:e. Mata kom in i 87:e och gjorde matchens sista mål minuten senare.

Och så var det då gårdagens finalvinst mot Benfica. Torres gjorde 1-0-målet i 2-1-vinsten.

Okej, Fernando Torres har inte varit samma målmaskin i Chelsea som i Liverpool men att vara regerande mästare på fyra fronter är en imponerande prestation.

  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post359

Portsmouth i Champions League

InternationelltPosted by Leffan Thu, February 21, 2013 11:46:09

Tänk att den ”lilla” klubben Portsmouth format två spelare kapabla att sänka giganten Barcelona i Champions League. Både Kevin-Prince Boateng och Sulley Muntari som gjorde Milans mål mot Barca i går har tidigare spelat i Portsmouth.

Ingen av dem gjorde något större avtryck eller intryck under sin tid i England där Boateng spelade för Tottenham och Portsmouth och Muntari för Portsmouth och Sunderland. Båda spelade färre än 40 ligamatcher i England.

Muntari var i Portsmouth 2007/08 och spelade aldrig ihop med Boateng som var där 2009/10. Båda spelade för Pompey när klubben fortfarande var i Premier League.

I dag är Portsmouth sist i League One och på god väg att ramla ner i fjärdedivisionen. Klubben har hängt på konkursens brant de senaste åren och åkt på poängavdrag och rasat neråt i seriesystemet.

Samtidigt har de tidigare Portsmouth-spelarna Boateng och Muntaris öden har gått i motsatt riktning. De är tillsammans med sina Milan-kamrater nära att slå ut Champions League-favoriten Barcelona efter 2-0-vinsten i går i åttondelsfinalen.

Givetvis är det med en stor nypa salt man ska läsa första meningen i detta inlägg. Portsmouth har förstås inte format de två spelarna, mer än möjligen en aning. Men när Muntari och Boateng avslutat sina karriärer är det mycket möjligt att de ser prövotiden i England och Portsmouth som en period när de stärktes mentalt för att sedan kunna ta steget till Milan och framgångar.

Och säkert finns det Portsmouthfans som håller en extra tumme för att ”deras” gamla spelare ska ta sig till final i Champions League. För på hemmaplan har de ju inte så mycket att glädjas åt.

  • Comments(0)//leffansfotbollsblogg.skaskriva.com/#post211
Next »